Idag firar min förkylning en vecka. Det är ju inget märkvärdigt i sig, men effekten av den är att jag känner mig håglös, trött, hängig, omotiverad och ännu mer trött. Får inte mycket gjort och vill helst bädda ner mig och ta en paus. Huvudet värker, halsen rosslar och kroppen fryser och svettas om vart annat.
Alltså en helt odramatisk förkylning som verkar vilja stanna en stund till. Och det är något med de här helt odramatiska och långdragna förkylningarna som är jobbiga att bära med sig. För ibland är man sjuk, och plötsligt inte alls. Och precis när man tror att man är frisk igen så slår den till med ny kraft.
Och en förkylning är lätt att ignorera och ändå köra på med, vilket gärna gör att den stannar ännu längre. Man är ju liksom inte alltid så himla krasslig att det är värt att vara hemma för.
En förkylning är ju inte något att klaga över, men ändå påverkar den ens välmående, energi och tillvaro enormt. Nu ska jag samla ihop min sista koncentration och sedan cykla långsamt hem för att bädda ner mig i soffan.
Något som gör mig lite piggare är mitt kontor! Det är så förbaskat trevligt och vi är nästa klara med inredningen och piffet. Kul ju!